Ny blogg!

Du som intresserar dig för mina bloggförehavanden bör klicka här.

Personliga nyheter.

Hemtenta i jämförande politik och förvaltning. Jag frågar mig, vari ligger politiken? Vi har i princip enbart ägnat oss åt förvaltning under denna kurs. Tråkigt. Skall bli skönt när hemtentan är inlämnad på onsdag, då är det valborgsfirande som gäller och på torsdag bär det av hem till Värmland.

Jag handlade lite grejor igår, kontot tog en hård smäll. Spenderade nästan 2000 kronor på två par byxor, tolv par strumpor och en bag. Ouch. Tur att jag har en stor buffert och är väldigt sparsam i andra fall.

På tal om ekonomi så har jag nu och hållet lämnat över till nästa kassör i FLiNS. Måste säga att det varit ett lärorikt år som givit mig bra erfarenheter inför framtiden. Även om det ibland har känts tungt att ha tidiga möten samt fixa med bokföring och annat relaterat till min fd. post så ångrar jag inte att jag sökte till styrelsen.

Jag överväger att vara fadder även under höstens kommande nolle-p. För vad vore väl ett nolle-p utan mig som fadder? Just det, dret!

När jag skriver detta känner jag mig lite som nyhetsuppläsaren i ”Pentagons” Personliga Nyheter.

En devalverad köttfärssås.

Hemköp i Ryd har problem, med ketchupleveranser. Närmare bestämt med leveranser av Heinz. Jag gjorde köttfärssås med spaghetti ikväll. Sprutar alltid på lite Heinzketchup på det hela, som pricken över i:et. Dock ej ikväll, eftersom jag tvingades att köpa Felixketchup idag. Jag måste säga att smaken på hela maträtten försämrades avsevärt, det var inte alls lika gott utan Heinz. Detta hade jag givetvis på känn redan på förhand, men jag underskattade faktiskt hur viktigt det är att man har rätt ketchup. Alltså, även om jag inte använder ketchup överdrivet ofta, så är det åtminstone ett mycket vitalt inslag i min köttfärssås. Skärpning, Hemköp!

För övrigt skulle jag vilja rekommendera alla som tröttnat på Firefox att istället använda sig av webbläsaren Opera. Den är snabb, anpassarvänlig, en fröjd för ögat och innehåller en hel del användbara funktioner.

Jag är en fisk.

Jag börjar bli ganska vass på simfronten. Bättre klipp i simtagen och bättre uthållighet för varje gång. I rock!

Jag vill beröra din kropp med fullkomlighet.
Total felfrihet.
Varje darr.
Som en spelad sträng på en ackustisk gitarr.

Variabeltänkande på landskapsfronten.

Färjestad gick inte till final i år heller. Vi åkte ut mot samma ihopplockade bajslag som förra året – LHC. Denna händelse får mig att bygga upp en motvilja, inte bara mot LHC, utan mot hela detta landskap. Jag kommer aldrig att kunna hålla på något annat lag i Elitserien än Färjestad, så länge jag lever. Detta grundar sig inte bara i att Färjestad helt enkelt är bäst, utan också i det faktum att jag är och förblir värmlänning i mitt hjärta, för alltid.

Varje gång jag sitter på tåget hem till min familj, och kommer närmare och närmare mitt kära hemlandskap, fylls min kropp med en behaglig känsla. Jag kliver av tåget och allt jag ser känns så bekant, det känns så rätt och det känns att jag är hemma redan när jag är i Karlstad. Det är något speciellt för mig med Värmland, jag har knutit ett band som aldrig kommer att klippas av. Jag uppskattar hela detta underbara landskap, dess fantastiska natur med alla skogar och sjöar, alla mysiga städer som man liksom hittar i efter att ha varit där ett fåtal gånger, alla de värmländska dialekterna, ”storstaden” Karlstad och det idylliska Glava Glasbruk där vi har vår sommarstuga som vi åker till varje sommar. Jag ler, då jag tänker på hur min mormor vid våra ankomster kommer utspringande på verandan i ett förkläde täckt med mjöl, i full gång med att baka just det brödet som jag älskar. Jag skulle kunna ägna ett helt inlägg åt att berätta om hur viktigt just Glava Glasbruk är för mig, men det är en allt för omfattande detalj, som skulle ta för mycket plats i anspråk. Det får bli en annan gång.

Vidare kan man fråga sig vad jag egentligen gör här nere, i det platta, tråkiga och ocharmiga landskapet Östergötland, där man kan hitta Sveriges i särklass fulaste dialekt och har motvind åt vilket håll man än cyklar. Gjorde jag inte fel när jag valde Linköpings Universitet framför Karlstads? Jag har kommit till insikt, när jag funderat på saken. Om jag valt att stanna i Värmland hade jag haft alldeles för nära hem, vilket skulle innebära att jag inte på samma sätt skulle tvingas lära mig att klara mig på egen hand. Dessutom är det ju onekligen så, att man uppskattar saker man inte alltid kan få, mycket mer än saker man har konstant tillgång till.

Man skulle alltså kunna anta, att min uppskattning av Värmland delvis är bunden till, eller förhöjs tack vare, det faktum att jag för närvarande befinner mig i Östergötland.

Check this out.

http://www.zeitgeistmovie.com

En rättelse.

Jag vill som författare av denna blogg gärna rätta mig själv på en punkt. Uppenbarligen bor det såkallade ”Vallakollektivet” inte i Valla, utan snarare i Gottfridsberg. Anledningen till att jag hela tiden använt benämningen ”Vallakollektivet” beror väl främst på fenomenet M. Bolin, som hela tiden själv påstått att han bor i Valla. Jag ber om ursäkt för detta men ber er ha överseende, då det som Bolin säger oftast är raka motsatsan till hur något i själva verket förhåller sig.

Annars så är Teenage Angst av Placebo en magiskt bra låt. När den får mina örons uppmärksamhet blir jag avslappnad i hela kroppen och en mycket tillfredsställande känsla infinner sig. Även Bionic, av samma band, ger mig detta lugn.

Blandade Dippens-känslor och inflyttningsfest i Valla.

Barracuda. För CG blev Dippens lite av en besvikelse – de hade inte vegetariska hamburgare, så han fick nöja sig med strips. Jag själv tyckte det var gott men att de kunde slängt på lite mer dressing. Gustaf däremot tyckte att det var för mycket dressing, paradoxalt nog. Bolin, som också fick nöjet att äta lite hamburgare, kommenterade inte maten nämnvärt. Ganska typiskt honom. Det är bara att blunda och svälja, som han brukar säga.

Vallakollektivet bestående av Emelie, Katarina, Hedvig och Bolin hade inflyttningsfest igår. En samling på 10 VIP-gäster, som givetvis bl.a. bestod av vår familj från Rydsvägen 74B, avnjöt först tacos, innan de dödliga gästerna fick anlända vid 20.00. Mycket folk, fotboll på TV:n, vattenpipa i Katarinas rum på övervåningen. Lyckad kväll. Stack till HG runt halv 2. För lång kö – stack till PolMag-korridoren. Hängde. Titta på TV för att ha något att vila ögonen på. Begav oss sedan hemåt. Träffade på Hanna från PolKand-ettan som krävde att CG skulle laga pannkakor åt oss, så det gjorde han, riktigt gott! Klockan 05.00 kastade vi ut Hanna och Bolin och gick till sängs. Gustaf som låg och sov under hela pannkaksepisoden hade inte hört oss överhuvudtaget berättade han imorse, skönt.

Nu blir det nattpromenad.

Dagen före Dippens-dagen.

Imorgon händer det! Efter min omtenta och innan besöket på Systembolaget skall det ske – jag, CG och Gustaf skall äta på Dippens Gatukök. Sedan jag flyttade till Linköping har jag hela tiden sett fram emot detta. Äntligen kommer jag att kunna stryka ”Äta på Dippens” från min ”Att-göra-innan-jag-dör-lista”! Härligt!

Sveriges mest högljudda mobiler återfinns i vårt hem.

CG har en väldigt kraftfull alarmsignal på sin mobiltelefon. Igår vaknade jag av en råmande ko som lyckades nå fram till mig genom två betongväggar och en stängd dörr. Ganska starkt jobbat; det franska kvalitétsmärket Sagem levererar, och är ej att leka med. Vidare kan SMS-signalen från Gustaf Johanssons 3310:a spränga berg.

Förra veckan ringde ett äldre par från Skövde och klagade på höga ljudnivåer som påminde om brandlarm och kossor och kom från vår bostad. I själva verket var det bara CG som skrivit ”Gudmundsson” eller något annat festligt till Gustaf via SMS, samt ställt sin mobil på väckning.